Nu när backens skidor slinter
(med reservation för att de inte gör det, något som man dock alls icke behöver uppmärksamma i lyriska sammanhang, något som ibland refereras till såsom känt under ett begrepp som heter licentia poetica eller någonting ditåt, vilket betyder ungefär att man skriver som man vill, vilket vi ju visserligen gör även till vardags, så vi är nog lite poeter ändå, vad denna vers än kan få den ev. läsekretsen att tro)
är det vinter.
Av stakeljusen blott ett enda
vi får tenda.
|